Lata Mangeshkar, rösten med otaliga odödliga nummer

En hyllning till Nightingale of India Lata Mangeshkar som fyller 90 år i år.

När det gäller att räkna Latas odödliga nummer är listan oändlig. (Källa: Express -arkiv)

En mycket högre musikinspelare till mig i Pune berättade denna historia, som inte är apokryf. Han hjälpte till att spela in många hindi -låtar från förr under sin långa karriär. En gång kom han ut från inspelningsrummet med Mohammad Rafi, som just hade spelat in en låt för Aakashdeep (1965). Numret var: Mujhe dard-e-dil ka pata na tha, mujhe aap kisliye mil gaye ... Lata satt där med Majrooh Sultanpuri och kompositören Chitragupt Shrivastav (kompositörerna Anand-Milinds far). Lata sa: ' Badhai ho, Rafi sahab. Aapne behatareen naghme ko behatareen dhang se gaaya '(Grattis. Du sjöng en fantastisk låt på ett lika fantastiskt sätt).

En ständigt leende Rafi sa: Shukriya, magar aapko isse behtar naghma mila aur aapne use bakhoobi gaaya (Tack, men du fick ett ännu bättre nummer som du sjöng så vackert). Med dessa ord lämnade den tysta legenden studion. Och låten i fråga var så gudomligt vacker Dil ka diya jala ke gaya ye kaun meri tanhai mein , på bilden på Nimmi. De säger att jämförelser är otäcka. Jag tror också att man inte får gå in i sådana hårklyvande jämförelser. Men min personliga preferens från den här filmen är Latas Dil ka Diya som pipar även den makalösa Rafi på stolpen för sin sublimt vackra Mujhe dard-e-dil ka pata na tha . Låten är perfekt på alla punkter, oavsett om det var musik, text eller återgivning. Förresten, lyssna också på Dil ka Diya Instrumentalversion spelad på en hawaiisk gitarr av Gautam Dasgupta. Den är tillgänglig på YouTube.

Sådan var Latas behärskning av känslor. Jag använder 'var' i den bemärkelsen att hon nästan har slutat sjunga när dagens kakofoni gallrar i öronen och musikaliska känslor. Hon kallar det shorish-e-kaaynaat (universums brus). När det gäller att räkna Latas odödliga nummer är listan oändlig. Har zarra apni jagah pe aaftaab hai (varje partikel är solen i sig). Så det är praktiskt taget en förlägenhet för rikedomar. Man är bortskämd för valet. När du lyssnar på hennes sorgliga nummer Hai re woh din kyon na aaye (Filma: Anuradha , Texter: Shailendra, Musik: Pt. Ravi Shankar, 1960), du är inplanerad till en gossamer -värld.

På bilden på den härligt värdiga Leela Naidu (poeten Dom Moraes musa) får låten större betydelse. Hur hon uttalar ' från 'I den här låten lämnar det lyssnarna trollbundna. Kan du glömma Ajeeb daastaan ​​hai ni, kahaan shuroo kahaan khatam ? Det var en av Meena Kumaris favoritlåtar. Lata hällde sitt hjärta i detta nummer och förevigade det. Som hon Lag ja galle se phir ... '( Woh Kaun thi , Raja Mehdi Ali Khan/ Madan Mohan, 1964), den här låten är mycket populär bland kvinnor. Här går jag förbi Lag ja gale se ... eftersom den nådde kultstatus för länge sedan och kvinnor i alla nyanser har sjungit den så många gånger (och ofta så illa) att det har blivit lite av en klyscha. En annan Lata -låt som helt enkelt är älskad av kvinnor är Dheere-dheere machal ae dil-e-beqaraar ... ( Anupama , Hemant Kumar/ Text: Kaifi Azmi, 1966).

Filmat på Surekha Pandit och en alltid oklanderligt klädd Tarun Bose, man älskar fortfarande att nynna den här låten. Surekha spelade den här låten på piano och jag såg en gång en hisnande vacker iransk dam spela den perfekt på ett piano på Jazz-Society, Bombay (förlåt, ingen Mumbai för mig). Den persisktalande damen berättade för mig att hon lärde sig att tala hindi efter att ha lyssnat på Latas mästerverk. Sådan är Latas överväldigande inverkan på hennes lyssnare! Eller hennes två nästan identiska men annorlunda presenterade nummer Na jiya laage na ( Anand , Salil Chaudhury / Lyrics: Yogesh Gaud, 1971) och Tere bina jiya jaaye na (Filma: Ghar , 1978) bevisar hennes enorma mångsidighet. Du kanske vet, när Lata gick in i filmindustrin i Hindi, tyckte många musikledare att hennes röst var lite för tunn.

Storsångaren Ghulam Mustafa Durrani, som till och med Rafi imiterade under sina tidiga sångdagar, kallade Lata maheen aawaaz wali naatwaan ladki (en svag snubbe med en tunn röst). Durrani (medlem i den berömda Durrani -stammen) var en Pathan vars förfäder kom från Afghanistan. Men kompositören Ghulam Haider var säker på Latas framtida storhet. Det var hans ständiga tro på Latas sångförmåga att andra kompositörer började uppmärksamma en flicka, senare för att bli en legend. Lite osäker på sin egen sångförmåga och röstkvalitet började Lata imitera Noorjehan, den regerande sångdrottningen vid den tiden men återvände snart till sin ursprungliga röst.

I Dhaka, Bangladesh, frågade jag Runa Laila om hennes uppfattning om Lata som sångare eftersom Runa tillbringade ett par år i Bombay och sjöng några hindi -låtar som Ek se badhkar ek ... och fick en möjlighet att observera hennes barndomsidol Lata från nära håll. Hon berättade att bara genom att titta på Lata antar man att hon är en fantastisk sångare. Det är något med henne som tiggar beskriver. Man blir uppenbarligen imponerad. Lyssna bara på någon av hennes intervjuer slumpmässigt, den graciösa ödmjukheten ( inksaari på urdu) är en integrerad del av hennes personlighet. Att hon saboterade karriären för många kvinnliga sångare är också ett påstående som inte håller vatten.

Sångerskan Lata Mangeshkar med sin syster Usha Mangeshkar informeras av musikchefen Chitragupta vid inspelningen av filmen SAMSON. (Källa: Express -arkiv)

Qateel Shifai (för övrigt, Latas favorit urdu -poeter är Qateel och Faraz från Pakistan) tystar alla dessa motståndare med sin tillhörande koppling: Meri roshni ki taab koi laa na saka/ sitare bujh gaye toh mera qusoor kya? - Ingen kunde våga stå för min bländande uppblåsthet/ Om stjärnor tappade sin ljusstyrka, vad var mitt fel? Samma kritiker 'menade' att Lata inte kunde sjunga ghazaler.

Lata tystade dem med sina ghazaler som 'Unko ye shikayat hai ke hum kuchh nahin kahte ...' eller ‘Hum hain mata-e-koocha-o-baazaar ki tarah …….’ Apropos, baserat på raag Malgunji och Taal Dadra, komponerade Madan Mohan denna ghazal, skriven av hans vän Rajinder Krishn för Adalat (1958). På bilden på Nargis sjöng Lata alla tre solo -ghazalerna i Adalat på ett sätt som lyssnare fortfarande är mållösa efter mer än sex decennier. Madan Mohan hade Lata i åtanke att sjunga ghazalerna. Lata utmärkte sig också i duetter. Lyssna bara på hennes nummer med Rafi: Ye dil tum bin kahin lagta nahin (Filma: Izzat , Sahir Ludhianavi/Laxmikant-Pyarelal, 1968). Detta är en låt där den fulla stramheten ömhet (en oxymoronisk term i vokalspråk) av Latas röst växte fram så vackert och musikaliskt. Politiker och tidigare CM för Tamil Nadu, den sena Jayalalithaa medverkade också i den här filmen och det var hennes favoritlåt. Eller hennes duett med Manna Dey i film Raat Aur Din (1967): Dil ki girah khol do chup na baitho koi geet gaao . Lyssnare fascineras av den naturliga tandemsnabbheten (känd som NTQ bland sångare) i Latas röst.

djur som lever i tropiska skogar

Lyssna på Tere bina zindagi se koi shikwa toh nahin med Kishore Kumar (Film- Aandhi , Gulzar, RD Burman, 1975). Gulzars ovanliga och ojämna poesi var mästerligt röstad och orkestrerad av Lata och Kishore. Alla dessa sällsynta attribut gör Lata till en sångare.

Sumit Paul är en avancerad forskare inom semitiska språk, civilisationer och religioner.