Diwali 2017: En festival med många historier

Urdu poesi på Diwali är plysch med löfte om ljus och fred

Människor tänder ljus under banan pujan på en stadion med anledning av Dhanteras Festival Celebration i Allahabad på fredag.

Sällan om någonsin faller en poet offer för bigotry, fördomar och snävhet; en propagandist eller publicist kanske, men inte en poet. Och urdu -poeten i synnerhet har alltid varit känd för sin liberalism och ekleticism. Även i frågor om religion eller religiösa tillfällen har han alltid talat för qaumi yakjahati och muttahida tehzeeb, om kommunal harmoni och blandning av kulturer.

Hinduiska och sikhiska poeter har skrivit med passion om Eid och Milad un-Nabi och även producerat stora mängder soz, marsiya, naat och manqabad precis som muslimska poeter har blivit vältaliga på Holi, Diwali, Janamshtami, Gurparab, jul, Basant, Rakhi , för att inte tala om hjärtvärmande dikter om Ram, Krishna, Shiv, Guru Nanak, Buddha, Mahavir och Isa Masih.

Diwali har fått mer än sin rättvisa uppmärksamhet från urdupoeten på grund av sitt budskap om fred och löfte om ljus. Med tanke på det stora antalet nazmer och ghazaler - antingen direkt på Diwali eller med hänvisningar till Diwalis lampor - är det som följer här i bästa fall en provtagares karaktär.

Låt oss börja med Nazir Akbarabadi, 1700-talets poet från Agra, som uppmanar oss att samla alla kheel, batashe, diye och mithai som behövs i Diwali ka Samaan:

andra marktäckningsalternativ än kompostmaterial

Har ik makaan mein jala phir diya Diwali ka/ Har ik taraf ko ujala huwa Diwali ka (En lampa tänds i varje hus på Diwali/ Ljus sprids åt alla håll på Diwali).

typer av fisk att äta med bilder

Sedan finns det Ale Ahmad Suroor, som är berusad av ljuset från otaliga lampor som kan lyfta de tyngsta hjärtan:

Ni baam-o dar, ni chiraghaan, ni qumqumon ki qataar/ Sipaah-e noor siyahi se barsar-e paikaar (Detta tak och avsats, detta ljus, denna rad av lampor/ Den bläckiga svartheten som flyr från ljusets armé).

Nazeer Banarasi kopplar ihop den religiösa betydelsen med den säsongsmässiga förändringen som Diwali uppmanar:

Meri saanson ko giit aur aatma ko saaz deti hai/ Ye Diwali hai sab ko jiine ka andaz deti hai ../ Mahal ho chahe kuttiya sab pe chha jaati hai Diwali .../ ne vachan apna nibhaya tha/ Janam din Laxmi ka hai bhala is din ka kya kahna/ Yahi vo din hai jis ne Ram ko raaja banaya tha .../ upprepar många historier på en gång/ Diwali duschar blommorna av seger på kärlek).
I Yeh Raat berättar Makhmoor Saeedi för oss varför vi väntar så ivrigt på den här natten: saath layi hai (Korsar ett års mörka gång/ Den här natten kommer spridande sprudlande/ Spridande ljusstyrka i horisonten/ Denna natt kommer med så mycket ljus) .

hur många raser av hajar finns det

Arsh Malsiyani påminner oss om historien bakom firandet:

Raghubir ki paak yaad ka unvan liye hue/ Zulmat ke ghar mein jalva-e-taban liye hue/ Tarikiyon mein nur ka saman liye hue/ Aai hai apne saath charaghan liye hue…/ Woh Ram jo ki qaate-e-jaur-o- jafa raha/ Yeh raat yadgaar hai us nek zaat ki (bär det fromma minnet av Raghubir/ ger glans till grymhetens hus/ bär ljusets gåva för mörker/ Denna natt kommer med belysning av lampor .../ Ram som förstörde tyranni/ Denna natt är en påminnelse om hans varelse).

Harmatullah Karam glider också i referenser till Kaikeyis nederlag och Rams seger i Ramayan som berättas av lamporna: Raat Diwali ki aayi hai ujalon uss ko/ Neend mein kab se yeh nagri hai jaga lo uss ko (Diwali -natten har kommit, O Ljusstyrka/ väckte denna stad som har sovit så länge).

Kaif Bhopali ser med nostalgi tillbaka på ett mångkulturellt förflutet: Woh din bhi hai kya din thhe jab apna bhi taalluq tha/ Dashahre se Diwali se basanton se baharon se (Det var de dagar då vi också var kopplade till/ Dussehra och Diwali, med årstider av bassant och bahar).

På andra ställen, om inte direkta referenser till festivalen, hittar Diwali ke diye omnämnande på olika sätt:

Iss tarah palkon pe aansu ho rahe the be-qarar/ a soft wind on the evening of Diwali).

Och ändå när det gäller Urdu, kvarstår stereotyper: att det är muslimers språk, för muslimer, av muslimer. Rikedom och mångfald av dess poetiska kultur, för att inte tala om dess katolicism, förbises till förmån för de populära troperna i shama-parwana-bulbul.

hur många sorters nötter finns det